Uppsatsen handlar om hur det intellektuella kapitalet i de två bankerna Handelsbanken och SEB skiljer sig åt. Vi försöker också se hur skillnader i resultat och utveckling för Handelsbanken går att förklara med hjälp av det intellektuella kapitalet. Uppsatsen är av utforskande karaktär med tyngdpunkt på Handelsbanken men med SEB som jämförande faktor..

Background: Budgets has always been a main factor for the management of organisations. Yet, lately has the role of budgets been increasingly questioned. But how is an organisation managed without budgets and what other alternatives can be used? And can these instruments work more effective?Purpose: The purpose of this essay is to describe how non-budget management distinguish compare to traditional management and how to design an effective non-budget system of management. Furthermore we intend to explain the reasons to such management and to present a model for how such a management can be performed.Research method: Empirical material has been performed based on seven interviews with persons within Svenska handelsbanken.

Frågeställning: På vilket sätt används CRM av Handelsbanken och hur påverkar det bankens lönsamhet?Syfte: Syftet med detta arbete är att kunna öka kunskapen om hur Handelsbanken tillämpar CRM och för att undersöka om användandet av CRM i bankens verksamhet är lönsamt eller inte.Metod: För att svara på studiens syfte blev en intervju utförd med Handelsbanken. Ännu en anledning till varför en intervju gjordes var på grund av att det var nödvändigt för att få det primärdata som behövdes och för att förstå hur banken använder sig utav CRM. Information blev även hämtat från olika källor såsom litteratur, internet och databaser.Slutsats: Slutsatsen med detta arbete är att Handelsbanken har gynnats av att använda sig utav CRM och att fördelarna är fler än nackdelarna då det inte finns några nackdelar med Handelsbankens användande av CRM. CRM skapar alltså lönsamhet och är något som banken bör fortsätta använda sig utav i framtiden då det gynnar företaget positivt. .

Syfte: Redogöra för eventuellt användbara teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier.Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm.Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter..

A1214Ledningen i företag vill att de anställda ska arbeta efter organisationens mål. För att målöverensstämmelse ska uppnås kan företag använda sig av belöningssystem. En viktig aspekt för att belöningssystemet ska få positiva effekter är att de arbetsuppgifter och prestationer som premieras uppfattas som rättvist belönade av de anställda.Uppsatsen är grundad på en fallstudie med tio intervjuer genomförda på Handelsbanken. Handelsbanken använder sig av ett kollektivt belöningssystem som kallas Oktogonen och fungerar som ett vinstandelssystem. Handelsbanken praktiserar även individuell lönesättning och tanken är att individens prestation ska stå i relation till lönenivån.Syftet med denna uppsats är att utreda om det råder överensstämmelse mellan ledning och anställda i organisationer avseende hur anställdas prestation påverkas av belöningssystem.

The purpose is to describe and analyze Handelsbanken?s proftit share system Oktogonen and to investigate how it affects the motivation among the employees and management.The method qualitative case-study has been used. Both primary and secondary sources act as a foundation for the thesis. The primary sources are based on eight qualitative interviews. The empirical material is completed with appropriate theories.

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt.

Inom banksektorn kan det vara svårt att mäta effektivitet då det är svårt att mäta input och output. Wallander har löst detta problem på Handelsbanken genom att använda sig av alternativa sätt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som används inom olika arbetsuppgifter och skapa förståelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn på hur verksamheten styrs. Vi ville även beskriva vilka olika styrverktyg som används. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkäter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Methodology The foundation to my essay has been created using both primary and secondary data. Inquiries have been handed out to Handelsbanken. This data is completed with appropriate theories and ends in an analysis and finally a result and suggestion to continuing studies.Conclusions My conclusion is that the employees and the management has the same opinion on the bonussystem Oktogon. Both parts sees the system as a motivation factor in the organization. But still not enough effect on the employees to call it an effective strategy..

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour..

Syfte: Studiens syfte är att genomföra en undersökande studiegenom att jämföra såväl balans? som resultaträkning från desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. Jämförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan åren 2009?2014, vilka äråren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som använts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger på en syn om förståelse och tolkningkopplat till kunskap.

Lean Production har sedan länge enbart varit förknippad med tillverkningsindustrin och främst Toyota genom Toyota Production System(TPS). På senare år har Lean Production i allt högre grad introducerats och integrerats i tjänsteföretag under beteckningen Lean Service. Bankbranschen är en bransch där aktörer globalt anammat de bakomliggande filosofierna av Lean Production och Lean Service. I det här arbetet har en undersökning gjorts kring huruvida Lean Production existerar inom svenska banker och om så är fallet hur filosofierna inom Lean Production präglar bankerna. De tre bankerna som valts för undersökningen är de svenska storbanker Nordea, SEB och Handelsbanken.